fredag 20 januari 2012

Farbror Claes... berättelsen om att förverkliga en dröm

Om ni orkar med ett långt inlägg så ska jag berätta historien om Farbror Claes. Det handlar främst om en dröm som jag vågade förverkliga. 

Det här är historien om Farbror Claes.


Butiksskylt med fladdrande band

Mitt arbete som grafisk formgivare, ad, på reklambyrån var roligt, givande och... jättestressigt! Jag var ganska mätt och började på allvar fundera på att göra något annat i mitt liv. Det här var i mitten av nittiotalet och jag hade jobbat länge med reklam och marknadsföring. Men tidigare i livet hade jag också arbetat med annat så erfarenhet av butiksarbete, i sportaffär, i parfymeri, på H&M och som… pälsförsäljare, det hade jag!  

Eftersom jag i stort sett alltid sett möjligheterna för möbler och saker som andra av någon anledning ratat, så visste jag att med enkla medel kunde man förvandla, lyfta och ge dem ny själ. Jag hade sen länge närt en dröm om att öppna en liten begagnatbutik, främst med gamla möbler till försäljning... men också annat roligt.

Efter att ha besökt massor av auktioner (loppisar fanns sparsamt för 15 år sen) och ropat in mängder av roliga gamla möbler, till slut ett helt skyddsrum fullt, så började jag leta lämplig butikslokal i centrala Falun. När jag hittade en, egentligen för stor men med starkt reducerad hyra, så bestämde jag mig. Jag skulle förverkliga min dröm och öppna Farbror Claes. Namnet hade jag klart sen länge. Det kom från mors farbror, från vilken mor ärvt en massa roliga möbler, och han hette Claes. Nu var det inte hans möbler jag skulle sälja utan mina egna fynd, ibland bara uppsnyggade, ibland målade och, hör och häpna, det fanns gånger jag använde slippapper för att ge dem det rätta utseendet!


Tags som veks och hängdes på alla möbler

All marknadsföring skötte jag såklart själv... logotyp, annonser, tags, brev- och korrespondenskort, butiksskylt…


Myrorna hörde till historien bakom farbror Claes enkla liv

Det var en sån rolig tid. Mycket jobb innan öppningen som jag aviserat genom en liten kampanj i lokaltidningen med småannonser som frågade Vem är Farbror Claes? och  Snart öppnar Farbror Claes! Jag ville skapa nyfikenhet. Butikens skyltfönster var täckta med gråpapper med texten Här öppnar snart Farbror Claes! och jag skar ut ett titthål i form av ett pyttehjärta där man kunde kika in med ett öga och se när jag höll på att fixa lokalerna inför öppningen.


Rökbord från 40-talet.
Alla bilder är avfotade ur album och därför oskarpa

Och när jag öppnade butiken efter en månad var det kö utanför och jag sålde så mycket första veckan att mitt hopsamlade skyddsrumslager krympte med rasande fart! Med facit i hand var jag alldeles för billig. Men oj, så roligt det var! Alla dessa trevliga människor som besökte Farbror Claes och satt ner en stund i lugn och ro med en kopp kaffe och en av mors hembakta nötkrokar. Jodå, jag bjöd på detta och serverade kaffet i gamla tunna Hackeforskoppar… och man behövde inte handla! Jag ville skapa en gemytlig miljö… och gissa om det blev det!


Hyllan som blev modell för min storsäljare. Kolla in skolplanschen och renhornet... redan då!

Jag hade haft hjälp med delar av inredningen av en snickare. De långa hyllor han skulle sätta upp fick hål i framkanten för de nio ljushållarna från lådan med morfars kvarlämnade svarvade ljusstakedelar. På den hyllan brann alltid de nio ljusen. Snart frågade kunderna om inte de hyllorna också var till salu? Till slut bestämde jag att ta upp beställning och anlitade en lokal snickare som började tillverka Farbror Claeshyllor. Och många hyllor sålde jag!


Ett av många gamla själfulla bord

Nu började en ständig jakt på begagnade möbler och andra roliga saker! Jag for runt som en galning på auktioner varje helg. Annonserna om att jag köpte upp möbler gav en del. Jag klädde om, målade, skurade, lagade... Byggde miljöer i butiken, använde mig av färska och torkade blommor, stenar, rönnbär, kottar...


Foto på och historien om farbror Claes och hans liv

Efter ett tag anställde jag min äldsta dotter på halvtid för hjälp i butiken och med bokföring. Tillsammans bar, lyfte, släpade, hämtade, drog vi… Att ryggarna höll är en gåta! Och jag blev duktig på att backa med släp överallt!


Gammal kista som bord... redan då!

Efter ett års ständigt jobbande orkade vi inte längre. Det blev ett naturligt beslut när hyran för butikslokalen skulle höjas till sitt ursprungliga pris och dottern skulle påbörja sin sjuksköterskeutbildning. Med vemod sålde jag ut allt som fanns kvar, även butiksskylt och all inredning. Och butikens långa Farbror Claeshylla såldes… men den korta, den behöll jag själv.


Min egen Farbror Claeshylla i köket

Rik blev jag inte men det gick runt och den här tiden var den absolut roligaste och mest givande i hela mitt liv. Alldeles underbart hade det varit och tänk, vilken tur att jag förverkligade min Farbror Claesdröm, även om den bara blev ett år gammal! Fast en sak ångrar jag. Varför tog jag inte fler bilder? På skyltfönstren med de långa rönnbärshängena, på stången ovanför butiksdisken, full med torkade gula smörblommebuketter, på alla de andra roliga sakerna... Men det här var långt före digitalkamerans tid och inte var det vanligt att man fotade sitt eget.

Behöver jag säga att jag var nöjd när jag återgick till mitt gamla arbete på reklambyrån igen? Proppfull med minnen och stärkt i själen. Och lycklig på alla sätt!

Så förverkliga dina drömmar, tag chansen, våga och tro på dig själv! 

37 kommentarer:

Vform sa...

Wow, vilket inlägg, vilken solskenshistoria!
Glad att du delade med dig :O)
Vi har väl alla våra drömmar och önskningar i livet ... vissa förverkligat och en (hel) del inte ...
Tack så mycket!
Ha ett riktigt skönt veckoslut!
Kram Vivan

Marie sa...

Men vilken underbar historia, den kan få vem som helst att vilja förverkliga sina drömmar. Allt är möjligt!
Kram♥ och ha en härlig helg

Hem & Drömmar sa...

En underbar historia som du delar med dig. Och så mycke fint du visar från din gamla butik. Tänk att modet inte är så långt från då till nu.
Din hylla är verkligen fin.
Ha en bra fredag, kram Ing-Britt

Lilla Huset sa...

Så roligt att få ta del av den här sidan av dig. Idag måste du tänka - ja men det där hade jag, gjorde jag ju för länge sedan - när du ser t ex hornen komma tillbaka i inredningen eller när var och varannan ska fixa till gamla möbler. Det är jätteroligt att ha sitt eget, det blir ett sätt att leva men man måste också jobba mycket, man är nästan aldrig ledig./Kram Merja

Vitsippan sa...

OJ ! Det var ingen dålig historia från Ditt eget liv.
Nästan så jag ligger i lä nu.

Den stund jag läste, levde jag mig in i den, så jag såg det hela framför mig.Underbart.
Att förverkliga sin dröm är något fint.

Kram Mi

Susanne sa...

Ett sånt underbart inlägg..Klart man orkar läsa ett sånt...Massa drömmar har jag haft massa drömmar har jag kvar..om dom blir verkliga vet jag inte men det är gratis att drömma...Kram

Merja sa...

Låter härligt!! Måste kännas bra fast det var mycket jobb. Önskar att du hade den butiken i Linde just nu...och med en liten trädgård och cafe förstås, som i din bok:)
Ha en bra dag! Kram

Anonym sa...

Tack för din fina berättelse! Glömmer aldrig första gången jag besökte affären, den underbara atmosfären affärsinnehavaren ljuvliga kaffebordet. Sååå många minnen o den vänskap vi fick. Du har nog fått betyda mycket mer än du kan ana för många. Ha en underbar helg! Kram Lizbeth.

Vardag och flärd sa...

Roligt att höra om din tid med Farbror Claes! Synd att du inte hade möjlighet att fortsätta för jag tror det var en härlig butik. Att komma in i en butik och få en kopp kaffe och en pratstund kan vara viktigt för affärerna, så har vi det på jobbet och många kunder trivs gott hos oss och det är avgörande (ibland) för försäljningen.
Ha en fin helg!
Kram Eva

Mormors Veranda sa...

Vilken underbar affär du hade! Den skulle jag ha varit stamkund i ;)
Önskar dig en trevlig helg!
Kraam Ingela

Ezter sa...

Vad härligt! Men nästan synd att ni bara orkade ett år... Sörjd och saknad av många antar jag?

Mon jardin en ik sa...

Att inte bara drömma men göra slag i saken tycker jag låter underbar. Förstå att du saknade Farbror Claes sen men också att du orkade mycket bra med dit "gamla"liv igen. Väldigt fint inlägg.Tack.
Anje

skifferhuset sa...

Hej vännen! Vilken härlig historia om att verkligen förverkliga sina drömmar! Att verkligen våga, för det är väl det vi egentligen inte vågar göra!! Skulle du göra om det??
Jag har en liten utmaning till dig på min sida! Ha ett fint veckoslut! Kram Iréne

Eleonora sa...

Söta Eva-Marie - vilket underbart inlägg. Nog kunde jag tro att du hade ett spännande förflutet men detta....? Jag har säkert passerat farbror Claes flera gånger under mina besök i Falun.
Så otroligt kreativt du levat och fortfarande lever. Och boken berättar också om kreativitet och fantasifullhet.
Jag är så glad och tacksam att jag har fått dig som en kär bloggvän.

Många kramisar från
Eleonora

Pia Gustafsson sa...

vad roligt att läsa om din dröm som gick i uppfyllelse. Jag har gjort ungefär lika fast i en annan branch och stog ut i 7 år. Men som du skriver så ska man vara glad att man gjort det man drömde om. Jätte fin hylla den där claes hyllan. Stor kram! Pia

Rosor och ruiner sa...

Tack för att du delar med dig av dina minnen! Vilken fantastisk tid det verkar ha varit! Så kul när man förverkligar sina drömmar!

Marie1 sa...

Underbar berättelse! Hyllan var smashing, varumärkesskyddade du den? eller fick snickeriet fortsätta med den? Den skulle ju sålt galet under de värsta shabby chic-åren!!!
(Jag skulle verkligen vilja ha en i köket även nu!!!)
Ha en fin helg
Kram Marie1
Ps välkommen in i Kavalkaden på utlottning

KOTTELAND sa...

Otroligt vilken solskens historia och att kunna förverkliga sin dröm. Ditt liv verkar vara riktigt på topp måste jag säga ÄVEN fast denna Farbror Cleas bara blev 1 år. Det är bra med drömmar och jag kan säga dig att jag njuter verkligen av att läsa och se dina otroligt fina bilder. Dina bilder ger ro och det känns som vardagsstressen inte finns längre. Fortsätt lev ditt liv i dessa fotspår och jag kommer att följa dem genom din blogg.
Kram Smörblomman Marie.

gunsan sa...

Oooooo jag känner mig aldeles lyrisk efter detta härliga inlägg;))

Underbart detta du varit med om, vilken vilja o vilken styrka du måste ha;))

Farbror Claes hylla är bara så himla snygg;))

kramizzzz

Tiger sa...

Roligt att höra om Farbror Claes, butiken och den snygga hyllan!

Titta in hos mig. Jag har något till dig... :-)

Önskar en trevlig helg!
Elisabet

Ninnis sa...

Vilken underbar berättelse om självutveckling...=)

Ha en skön helg !!!

Kram Ninni

Lilla Kråkslottet/ Angelica sa...

Vilken härlig historia!!!!!!

Mycket annat & lite betong sa...

Så himla roligt att läsa!
Vilken fin berättelse och så mycket roligt du har gjort! Både med Farbror Claes men även som grafisk formgivare. Och vilken nytta du fick av allt du hade arbetat med tidigare.
Tänk så bra det kan bli när man vågar!

Ha en skön helg!
Agneta

Eleonora sa...

Du har en Award att hämta hos mig. Trevlig helg önskar jag dig. Kram

Gunilla sa...

Kul att få ta del av din förverkligade dröm. Jag har också en dröm som påminner mycket om din, men mitt projekt ska bli i mindre skala och som en extrasyssla när jag blir pensionär. :)

Snäckskalsdalen. sa...

Det här läste jag med förtjusning! Vilken grej!

Du var allt lite före din tid där. Och marknadsföringen var ju verkligen innovativ, jag älskar det lilla titthålet du gjorde i gråpapperet, du är en idéspruta av rang verkligen.

Och alla dom små annnonserna, vilket marknadsföringskoncept, som det väl kallas.

Det är väl en sån här affär många av skulle vilja ha och framför allt besöka!

Och ett roligt namn också.

Ja, hade du inte gjort det, så hade du nog ångrat dig, men det är väl så det är, man ångrar mest det man inte gjorde så man bör nog göra, i möjligaste mån, det man drömmer om, om det går att genomföra!

Agneta kram

Elzie sa...

Vad härligt att våga ta steget. Ibland önskar man att man inte vore så feg, men frågan är bara, vad ska man göra istället???
Ljuvlig berättelse som vanligt. Du skulle behöva skriva en bok till, haha.
Kram Elzie

Cajsas Faster sa...

Precis vad jag behövde läsa, att våga .. Hmm...har många funderingar kring livet just nu...

Trevlig helg, Kram Marie

Anonym sa...

Åh, det var roligt att få läsa om Farbror Claes, även om jag ju hört lite tidigare... Är nyfiken på lite smörblommeresultat... :) Går det bra? Här går det sakta men säkert nedåt, men jag syndar lite då och då... :) Kram Adina

Blommiga Rutan sa...

Vilken fantastiskt underbar historia! Och ur verkliga livet dessutom! Blev alldeles rörd när jag läste ditt inlägg. Så synd att du slutade med butiken blev min första tanke!
Men, jag vet att det är INTE lätt att driva egen butik, har gjort det nu i 15 år, och det är verkligen upp och ner, både i humör och ekonomi.

Kram Anncathrine

Lillemor sa...

Vilken härlig berättelse om din affärsrörelse.
Vad viktigt det är att man följer sitt hjärta och sin instinkt.
Det är sakerna som man inte prövat som man ångrar.
Kram Lillemor

jeanettish.blogspot.com sa...

tack!
du förmedlar värme och styrka :)
jag har många drömmar i en önskan.
att få starta som:
loppisheminredare
hälsofrämjare
ekonomisk tänkare
proffsbloggerska
fotograf
bl a...
kram från dalsland//

annika sa...

Tack för den fina historien. Kan se framför mig hur du jobbar och har kul. Spännande med att kittla folks nyfikenhet. Du förverkligar många av dina drömmar du! Det är bra gjort. Några har jag gjort lite av men inte alla.....

Kram

Britt sa...

underbar berättelse, vad du har vågat och gjort mycket//Britt

Pilens pinnar sa...

Hej , vad roligt att du berättar .
Det inspirerar säkert många.
Lena

September sa...

U N D E R B A R T !

Tack fina du. Underbar läsning.

Som alltid... fast ändå lite extra just idag. :0)

Fru C sa...

Vilken historia...jag håller sååå med dig...om man aldrig vågar prova blir livet fattigare. Sen blir ju inte alltid allting som man tänkt sig men när blir det så?? Ha en fortsatt bra vecka i ditt lilla röda hus ;)

Kram//Carolina